Li Thies-Lagergren har haft synpunkter på våra råd om att INTE föda på pall. Hon refererar till sin artikel i BMC 2011. Artikeln finns fritt tillgänglig på nätet (t.ex. Google, sök L T-L, BMC 2011). Syftet med hennes studie var att jämföra om det skiljer sig att föda på pall (BirthRite seat) mot att inte föda på pall. Artikeln ger oss intressant data på pall förlossningar.
 
Materialet i denna randomiserade studie var litet (totalt 1002 kvinnor, varav 950 födde vaginalt). Antalet kvinnor som inte ville delta var stort, insamlingsperioden var lång (3 år) på två olika förlossningsenheter långt ifrån varandra. Alla kvinnor födde sitt första barn vaginalt. Kriterier för att kunna delta var bl.a. att kvinnan hade genomgått en helt normal graviditet, BMI var under 30, hon kom in för att föda sitt barn mellan vecka 37+0 och 41+6 och att kvinnan inte hade medicinkrävande diabetes. Förslossningsinduktioner uteslöts bortsett från induktioner med 24 timmar efter spontan vattenavgång utan värkar. Hälften av kvinnorna som skulle föda på pall gjorde inte det. Däremot nästan alla som inte skulle föda på pall födde utan pall.
 
Huvudhypotesen var att föda på pall kunde minska antalet instrumentella ingrepp. Där hittade man ingen statistisk skillnad. Däremot blödde kvinnor som födde på pall mer (blödning mellan 500 och 1000 ml). Det var ingen skillnad mellan grupper i blödningsmängden över 1000 ml. Estimerad blödningsmängd var större i pall gruppen men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Hur blev det med sfinkterrupturer?
 
Författarna hittade ingen statistisk skillnad i rupturfrekvensen på pall och kontroll gruppen. Om kvinnan födde på pall, sprack 4,6 % hela vägen mot 6,0 % i kontrollgruppen. Dock hade man i pallgruppen färre instrumentella förlossningar som ledde till att antalet sfinkterskador var mindre än förväntad.
 
Risken för en sfinkterruptur på 5-6 % motsvarar väl den genomsnittliga risken i ej normaliserad grupp av förstagångsföderskor i Sverige sedan många år tillbaka. Metoder för perinealskyddet var inte rapporterade.
 
Kan man säga att det är tryggt att föda på pall med tanke på allvarliga bristningar?
 
Svaret är NEJ. Om kvinnan vid förlossningstidpunkt sitter på en pall är risken att spricka hela vägen mångfaldig jämfört med en förlossning på en förlossningsavdelning med låg sfinkterstatistik. Baserat på resultat från denna undersökning var risken lika stor för en sfinkterskada i kontrollgruppen och det är mycket oroväckande.

1 kommentarer

Ingela

01 Apr 2014 18:53

Skulle jag föda idag så hellre en kontrollerad utdrivning än en pallförlossning med dålig uppsikt över perineum, rent logiskt borde pall vara mer risk även om de bara sitter 15-20 min, de hinner alltid svullna upp i perineum enl min erfarenhet, tror kvinnor vill föda med minst risk för sfinkter, viktigaste är att informera om vilket val de kan göra, ang förlossningsställning å då tror jag valet är enkelt.

Kommentera

Publiceras ej