I många medier skrivs om förlossningskrisen i Stockholm. Oron för att överhuvud taget få en förlossningsplats är stor. Det råder brist på personal på varje förlossning, situationen är kaosartad. Varje sommar kämpar alla förlossningar runt om i Sverige med samma problematik, platsbrist, personalbrist, mycket övertid mm. Stockholm är inte unikt.

Man relaterar personalbristen och förlossningsplatser till allvarliga bristningar, sfinkterrupturer i Stockholm. Det finns inget vetenskapligt bevisat underlag att barnmorskans stress, ”dålig” bemanning på förlossningen eller liknande skulle öka risken för en gr 3-4 bristning i underlivet.  Detta är en ny bortförklaring.

I Sverige har de flesta kvinnor en barnmorska närvarande/assisterande i utdrivningsfasen. Så även i Stockholm. En ökad bemanning eller flera barnmorskor v/födsel är inte lösningen att reducera allvarliga bristningar. Helt avgörande för den födande kvinnan är förlösarens kunskaper i förebyggandet av allvarliga rupturer och hur förlösaren handlägger utdrivningsfasen.

Födande kvinnor har blivit en viktig del i det politiska spelet om förlossningsplatser i huvudstaden.  Barnmorskor och media har bidragit till en stor oro och otrygghet bland födande. Vad vill man uppnå?

 

Kommentera

Publiceras ej